Inflation

Inflation betyder att penningvärdet urholkas och att den allmänna prisnivån ökar. Kronans värde speglar dess köpkraft, det vill säga de faktiska produkter och tjänster som går att köpas för pengar. När inflationen ökar minskar pengarnas köpkraft och varor och tjänster blir dyrare eftersom varje krona blir mindre värd.

Inflationstakt

Inflation mäts i form av en årlig procentuell ökning och de flesta länder har de senaste åren försökt hålla inflationstakten omkring 2-3 %. Har du hört någon berätta att en biobiljett kostade 50 öre förr i tiden? Det beror på inflationen. Om den årliga inflationstakten är 3 % kommer glassen som idag kostar 10 kr att kosta 10,3 kr om ett år. Nästa år kan du alltså inte köpa samma varor för din krona som du kan i år, eftersom pengarnas värde minskar. Inflation berör alla priser inom ett företag och bransch och påverkar hela landet.

Olika varianter

En inflation kan antingen öka stabilt eller oregelbundet. En oregelbunden inflation betyder att inflationen stiger och sjunker oregelbundet och är svår att förutse.

  • Deflation - Motsatsen till inflation när den allmänna prisnivån sjunker och penningvärdet stiger.
  • Hyperinflation - en ovanligt snabb inflation som är större än 50 procent per månad. Hyperinflation leder i värsta fall till att hushållen inte har några pengar, att kapitalmarknaden slutar fungera och att vi måste återgå till byteshushållning, det vill säga hela landets penningsystem kollapsar.

Ett exempel på hyperinflation är vad som inträffade i Tyskland 1923 efter att landet finansierat ett krigsskadestånd till Frankrike och England genom att trycka upp nya sedlar. Värdet på riksmarken sjönk så kraftigt att priserna steg med 2 500 % på en månad!

  • Stagflation är hög arbetslöshet och stagnerande ekonomi i kombination med en inflation. Exempel på stagflation är vad som inträffade under den stora depressionen på 1960-70 talet, en dålig ekonomi i kombination med höjda oljepriser.

Konsumentprisindex

Inflation jämförs ofta med konsumentprisindex och förändringar i KPI kan sägas vara det vanligaste måttet på inflation och deflation. KPI visar hur konsumentpriserna för den privata inhemska konsumtionen genomsnittligt utvecklas.

Statistiska Centralbyrån räknar varje månad ut KPI med hjälp av ett antal varor och tjänster där livsmedel och boendekostnader spelar en viktig roll. KPI är ett viktigt mått eftersom det bland annat styr nivån på pensioner och studiemedel.

Inflationen beräknas enligt följande formel:
((Index december 2015 - Index december 2014) / Index december 2014) x 100

Varför blir det inflation?

Det finns två teorier som anses vara generellt vedertagna när det gäller att avgöra vad som skapar inflation, efterfrågan och ökade kostnader.

Efterfrågeinflation – uppstår genom att efterfrågan ökar snabbare än tillgången på varor och tjänster. Det här inträffar oftast i växande ekonomier.
Kostnadsinflation – uppstår exempelvis när företagens utgifter ökar, i form av höjda löner, skatter eller importkostnader, och de måste höja priserna för att behålla vinstmarginalen.

Inflationens konsekvenser

En inflation innebär konsekvenser som kan vara svåra att undvika, bland annat kan den leda till att konsumenter och banker inte spenderar pengar på samma sätt som tidigare då osäkerheten är för stor. Något som kan skada den ekonomiska produktionen på sikt och få stora konsekvenser. Inflation skadar först och främst ekonomin på två sätt. Dels genom felbeslut om investeringar och dels genom att det leder till ojämn fördelning av pengarna i samhället.

Några exempel på inflationens konsekvenser är:

  • Om inflationstakten är större än i andra länder bli inhemska produkter mindre konkurrenskraftiga och det går ut över landets ekonomi.
  • Osäkerhet kring framtiden gör också att företag och konsumenter inte spenderar pengar i samma utsträckning och det skadar den ekonomiska produktionen på sikt.
  • Människor påverkas på olika sätt och ofta fördelas pengarna ojämnt i samhället. En del hushåll tjänar på den medan andra förlorar. Hög inflation gynnar först och främst låntagare eftersom inflationen urholkar värdet på lånet. Sparare däremot förlorar pengar eftersom värdet på det sparade beloppet minskar.
  • Personer som lever på små inkomster, som exempelvis pensionärer, drabbas hårt av minskad köpkraft vilket kan leda till sämre levnadsstandard.

Inflation behöver dock inte alltid vara negativt eftersom det också beror på om inflationen är förväntad eller inte. Om inflationstakten fortsätter att ligga på 2-3 % som förväntat (förväntad inflation) drabbas vi inte särskilt hårt. Som lönemottagare kan du till exempel förhandla en lönehöjning med din arbetsgivare som går hand i hand med den förväntade prisökningen.