Digitaliseringens frammarsch har den senaste tiden gjort sig tydligt märkbar, och flera svenska företag har redan fått sina första robotkollegor som drivs av artificiell intelligens. Utvecklingen förväntas bidra till en stor förändring inom många branscher de kommande åren och flera forskare uppmanar nu om att företagen måste se över hur de på ett framgångsrikt sätt kan följa med på förändringsvågen.

AI: Artificiell intelligens är ett begrepp som myntades av Datavetaren John McCarthy redan 1956 på en konferens som på svenska kan beskrivas som ”vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner”. AI förväntas bli nästa industriella revolution med teknologi som ska kunna likna mänskligt beteende och vara självlärande.

Stiftelsen för Statistiskt Forskning har beräknat att ca 50 % av arbetsuppgifter som utförs av ekonomer inom 20 år kommer tas över av datorer. Det är de mer administrativa arbetsuppgifterna som förväntas tas över som en följd av att digitaliseringens automatiseringsmöjligheter. Förmågan för tekniken att fatta beslut i etiska frågor är dock fortfarande mer begränsad. De yrken som kräver mer avancerad bedömningsförmåga eller kreativt tänkande anses därför inte vara lika hotade.

AI i redovisningsbranschen

Inom redovisningsbranschen sker digitalisering i jämn takt och för många har automatiserade administrativa uppgifter redan frigjort mycket tid. Inom branschen ser vi idag även automatisering inom områden så som kundtjänst och finansiell rådgivning där digitala assistenter tack vare AI både kan tolka talat språk, översätta och tillämpa igenkänning. Kanske har du redan chattat med en delvis AI-styrd ’person’ på ett företags hemsida? Det är nämligen ett av de vanligaste områdena där vi som privatpersoner stöter på AI idag.

Som en följd av den digitala utvecklingen förväntas redovisningskonsulter i framtiden ha mer fokus på hantering av komplexa uppgifter, kunddialog och kvalificerad rådgivning än siffersammanställning och pappersarbete. För de som anser att den sociala biten av yrket är det givande och utvecklande är detta goda nyheter. Det kan dock diskuteras om våra yrkesutbildningar inom denna, och många andra branscher kommer behöva inriktas mer mot kundbemötande och rådgivning framöver. Hur stor och snabb den verkliga förändringen kommer att bli återstår att se.

Vart ser vi AI idag?

De senaste åren har vi sett många satsningar på AI inte bara hos de jättarna som Google och IBM men även hos många start-ups som satt AI i framkanten av deras lösningar. Malmöbaserade life science start-upen Lytics är ett exempel som utvecklar ett datadrivet system som ska användas för att förutse och varna framtida sjukdomsrisker. SEB har sin robot Amelia med analys- och språkförståelse. IBM har superdatorn Watson som kan hantera en stor mängd data och hittills används i ett flertal produkter. Bland annat har den framgångsrikt lyckats ställa sjukdomsdiagnoser och sammanställa bokföring. Finska Tieto har roboten Alicia T i sin ledningsgrupp som hjälper till att ta faktabaserade beslut och har, liksom de andra i ledningen, egen rösträtt.

Hittills kräver dock tekniken fortfarande mänsklig arbetskraft för att kunna utvecklas och lära sig inom nya områden men utvecklingen går snabbt framåt och det gäller att hänga med när förutsättningarna förändras.

Läs mer om vart AI utvecklas just nu:

  • Entreprenören Elon Musk som står bakom företag som Tesla har ett nytt projekt där de jobbar med att hitta en lösning som kan koppla ihop den mänskliga hjärnan med datorer med syftet att få oss människor att hänga med i takt med att datorerna tar över. Läs mer här.
  • I ett EU-projekt samarbetar forskare från Storbritannien, Tyskland och Grekland med att utveckla robot-bartendern James som både serverar drinkar och kommer ihåg gästers ansikten. Läs mer här.
Källa: Fortiss GmbH - Robotbartendern James

AI på framtidens arbetsplatser

Mathias Cöster som skrivit boken Digitalisering tillsammans med Alf Westelius, Professor i Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet, uppmanar om vikten att ta till sig tekniken och lära sig av den istället för att ignorera förändringar som en följd av digitalisering. Han säger i en intervju till civilekonomen:

Man kan inte bara stänga dörren om sig, varje individ måste fundera på hur man förhåller sig till utvecklingen. Både professionellt och privat.”

Den arbetskraft som är verksam idag har alla ett minne av det analoga samhället, vilket kommer förändras så fort nästa generation kommer ut i arbetslivet. När vi får ut personer i arbetslivet som är uppväxta i en digitaliserad värld får vi också beslutsfattare som kan ha en annan uppfattning om människors samverkan med teknologi och artificiell intelligens.

Cöster beskriver vidare att vi de senaste tre årtiondena har sett en utveckling inom områdena digital delning av information, uppkoppling och interaktivitet. Den tid vi nu kliver in i under 2020- och 2030-talet kommer enligt Cöster innebära att sakernas internet förverkligas samtidigt som robottekniken kommer att förfinas.

Visst kan det i mångas öron låta skrämmande och abstrakt att i framtiden få sällskap av robotar i fikarummet, men faktum är att vi vart med om andra strukturrationaliseringar i modern tid. Den så kallade textilkrisen på 1950- och 60-talet är ett exempel då branschen i stort sätt försvann. Integreringen av artificiell intelligens på din arbetsplats behöver inte heller betyda att fler personer blir av med jobbet. Många anser snarare att vi med de kognitiva kompanjonernas hjälp ska kunna klara av att ta oss an flera och mer komplexa uppgifter per anställd.

Vill du söka digitaliseringsstöd för ditt företag? Läs mer på Regeringen.se här.

Bildkälla framsida: SEB, Roboten Amelia

Innehåll

Få 3 offerter