Avskrivningar på anläggningstillgångar som inventarier och maskiner är lite av en djungel som egenföretagare måste kämpa sig igenom. Därför ger Ageras dig en komplett och lättsmält guide, där vi försöker reda ut vad som gäller avskrivningar i ditt företag.

Hitta professionell bokföringshjälp

Allt du behöver veta om avskrivning av inventarier och andra anläggningstillgångar:

avskrivning-maskiner

Vad är avskrivningar?

När du köper inventarier eller maskiner bokförs de som tillgångar, anläggningstillgångar närmare bestämt. Det innebär att det inte uppstår någon kostnad vid köpet. Men de flesta inventarier och maskiner minskar i värde, vilket innebär en kostnad i företaget. Den kostnaden redovisar du genom att göra avskrivningar på inventarier och maskiner.

Avskrivningar är alltså kort och gott när du delar upp kostnaden för en tillgång över en längre tid. Anledningen att vi gör det är att redovisningen ska ge en bättre bild av verkligheten. När man beräknar tiden pratar man om ekonomisk livslängd, vilket betyder den tiden du beräknar att använda tillgången i verksamheten.

Exempel: Du äger en entreprenad och köper en asfaltsläggare som du kommer använda under fem år. Eftersom det är en materiell tillgång som används över en tid så bokförs den som en tillgång i verksamheten, köpet innebär därigenom inte en kostnad i sig.

Men läggaren minskar i värde. Eftersom den beräknade ekonomiska livslängden är fem år ska du därför göra avskrivningar på 20% om året. Avskrivningen innebär en kostnad i din resultaträkning, som därigenom påverkar resultatet negativt.

Ackumulerade avskrivningar

Ackumulerad avskrivning avser summan av de avskrivningar som gjorts innevarande år och tidigare år för en tillgång som fortfarande finns kvar i företaget. Det handlar alltså om summan av samtliga års avskrivningar uppdelat på typ anläggningstillgång.

Så fungerar avdrag i enskild firma

Vilka tillgångar gör man avskrivningar på?

Du ska göra avskrivningar på tillgångar av ett substantiellt värde och som har en viss men begränsad ekonomisk livslängd.

Vad menar jag med substantiellt värde?

Det innebär att inventarier eller anläggningstillgången har ett anskaffningsvärde (priset du betalar vid inköp) som exklusive moms överstiger ett halvt prisbasbelopp. Inventarier med ett lägre värde får du bokföra som en kostnad direkt.

Exempel:

  • Prisbasbeloppet 2022 är 48 300 kr, hälften av det är 24 150 kr.
  • Köper du en inventarie under 24 150 bokför du det som en kostnad direkt, kostar inventarien mer än så ska du eventuellt bokföra den som en tillgång och göra avskrivningar.
  • Det beror på den ekonomiska livslängden.

Vad menar jag med viss men begränsad ekonomisk livslängd?

Med det något märkliga uttrycket “viss ekonomisk livslängd” menar jag att du beräknar att tillgången har en ekonomisk livslängd över tre år. Alltså, den kan användas i verksamheten längre än tre år.

Inventarier med en kortare ekonomisk livslängd är “förbrukningsinventarier” och får dras av som en kostnad direkt när du köper dem, oavsett hur mycket du betalade för dem.

Med “begränsad ekonomisk livslängd” menar jag att inventarierna förlorar värde över tid. En del tillgångar har ju faktiskt en motsatt värdeutveckling över tid, som till exempel konst, mark och en del byggnader.

Beräkna avskrivningar

Nu kommer vi till det intressanta, hur du faktiskt gör och beräknar avskrivningar av inventarier och andra anläggningstillgångar.

Redovisningsmässig avskrivning

Räkenskapsenlig avskrivning är en metod för att beräkna det skattemässiga värdeminskningsavdraget på inventarierna. Avskrivningar av inventarier bokförs månadsvis i den löpande bokföringen. Man talar då om den redovisningsmässiga avskrivningen. Den redovisningsmässiga avskrivningen är baserad på inventariernas förväntade ekonomiska livslängd.

Exempel:

  • Du äger en entreprenad och köper en lyftkran för 200 000 kr som du beräknar använda i fem år.
  • Det ger en årlig avskrivning på 20% per år, vilket innebär 20/12= 1,67% i månaden.
  • Månadens avskrivning blir 0,0167 X 200 000 = 3 340 kr.
  • I den löpande bokföringen redovisar du följande varje månad:

Eftersom den ekonomiska livslängden skiljer sig mellan inventarier beräknar du avskrivningen för varje inventarie eller grupp av inventarier var för sig.

Skillnad redovisningsmässig och skattemässig avskrivning

Det vi precis gick igenom är den redovisningsmässiga avskrivningen. Alltså avskrivningen du bokför i den löpande bokföringen. Den kan, men måste inte, ligga till grund för resultatet som du räknar fram i årsbokslutet eller årsredovisningen och som ligger till grund för företagets skatt.  

Nu blir det lite krångligt. För i årsbokslutet som du skickar in till skatteverket kan du beräkna avdraget för inventariernas värdeminskning genom att göra en skattemässig avskrivning.

Skattemässiga värdeminskningsavdrag

Vid beräkning av den skattemässiga avskrivningen i årsbokslutet är det alltså andra regler som gäller. Du har svängrum att öka avskrivningarna för att minska resultatet och därigenom skatten. 

För att göra det kan du välja mellan två huvudsakliga metoder: räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning. Inom räkenskapsenlig avskrivning kan du sedan välja mellan huvudregeln och kompletteringsregeln. Förvirrande? Lite, nedan reder vi ut var och en av dem.

Innan vi går vidare är det viktigt att komma ihåg att de här metoderna anger den maximala avskrivningen under en period. Du kan alltid göra mindre avskrivningar i enlighet med den redovisningsmässiga avskrivningen.

Räkenskapsenlig avskrivning

Räkenskapsenlig avskrivning får användas av dig som gör årsbokslut eller årsredovisning och har bra ordning på din redovisning från tidigare år. Du kan välja mellan huvudregeln (30- procentsregeln) eller kompletteringsregeln (20- procentsregeln) för att göra räkenskapsenlig avskrivning i ditt årsbokslut.

Det är inte tillåtet att använda olika regler för samma tillgångsklass under samma år, men du kan välja att utnyttja huvudregeln för en typ av anläggningstillgång och kompletteringsregeln för en annan. Sedan kan du skifta regel mellan olika år.

Huvudregeln (30-procentsregeln)

Med huvudregeln får du göra ett avskrivning på 30 % av inventariernas restvärde. Det innebär att du tar värdet som återstår efter tidigare års avskrivningar, alltså anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar (överavskrivningar inräknat). Till det lägger du sedan årets inköp av inventarier.

Exempel:

  • Vår kära entreprenad köpte en maskin för 100 000 kr i fjol.
  • De använde 30- procentsregeln för att beräkna avskrivningen, vilket innebär att det bokförda restvärdet är 70 000 kr.
  • I år har de köpt inventarier för 50 000 kr.
  • Underlaget för avskrivningen är då 70 000 + 50 000= 120 000 kr.
  • När de använder 30% regeln i år innebär det att de kan skriva av med 0.3 x 120 000 = 46 000 kr.

46 000 kr blir avdraget som påverkar resultatet negativt och det utgående restvärdet i år blir då 120 000 - 46 000 = 74 000 kr.

Kompletteringsregeln (20-procentsregeln)

Med kompletteringsregeln gör du avskrivningar av anläggningstillgångar linjärt över fem år och då alltså med 20 % per år.

Det utgående restvärdet får du då fram genom att ta de inventarier du köpte för fyra år sedan gånger 20 %, inventarier du köpte för tre år sedan gånger 40 %, inventarier du köpte året innan bokföringsåret gånger 60 % och inventarier du köpte under bokföringsåret gånger 80 %. Företagets skattemässiga avskrivning blir då 20 % av det kvarvarande anskaffningsvärdet för inventarier för vart och ett av åren.

Kom ihåg att du enbart gör avskrivningar för inventarier som finns kvar i verksamheten från vart och ett av åren.

Exempel:

Här ser du vad det utgående restvärdet blir för entreprenaden. “Kvarvarande anskaffningsvärde” är värdet för de anläggningstillgångar (maskiner och inventarier) som företaget köpte under respektive år och som man fortfarande har kvar.

Men vad blir då årets avdrag för den skattemässiga avskrivningen? Det vi ser ovanför är ju enbart restvärdet. Avskrivningen blir skillnaden mellan det ingående skattemässiga restvärdet (alltså restvärdet för 2021 eller 2017 i exemplet) och det det utgående skattemässiga restvärdet.  

Restvärdesavskrivning

Restvärdesavskrivning är framförallt relevant för dig som inte gör årsbokslut, det vill säga mindre företag.

Restvärdesavskrivningen är 25 % av det skattemässiga värdet vid årets utgång. Det skattemässiga värdet får du fram genom att ta förra årets restvärde, lägga till inventarier som köpts under året och dra bort intäkter för inventarier som sålts.

Överavskrivningar

Som du förstår kommer du få olika resultat när du gör dina planenliga avskrivningar i den löpande bokföringen varje månad och de skattemässiga avskrivningarna vid årsbokslutet. När du beräknar de skattemässiga avskrivningarna leder de ofta till högre avskrivningarna och att kostnaderna i företaget ökar. Då ska du bokföra dem som överavskrivningar.

Överavskrivningar gör att det bokförda värdet blir samma som det skattemässiga värdet.

Men hur kommer överavskrivningarna in i bokföringen? De gör det genom att att du krediterar dem som en obeskattad reserv i bokslutet.

Exempel:   

  • Entreprenaden har gjort planenliga avskrivningar på 10 000 under året.
  • Vid bokslutet ser man att man kan göra ytterligare skattemässiga avskrivningar på 5 000 kr.
  • Man lägger därför till ackumulerade avskrivningar.

Avskrivningar i praktiken

I moderna redovisningsprogram sker avskrivningar mer eller mindre automatiskt. Ofta behöver du bara skriva in anskaffningsvärdet och den beräknade ekonomiska livslängden. Sedan kan programmet göra de avskrivningar som ger det största avdraget. Du kan även ställa in vilken metod du vill använda.

Undrar du vilken metod du ska använda? Det beror på skatteplaneringen och hur mycket avskrivningar du vill göra. Gör du mer avskrivningar nu kommer det innebära mindre avskrivningar längre fram.

Många entreprenörer hör av sig till Ageras hitta redovisningskonsulter som kan hjälpa till med redovisningen av avskrivningar i deras företag. Vill du ha kostnadsfria offerter på redovisning? 

Hitta en redovisningskonsult

Innehåll

Få 3 offerter