Guide: Utdelning fåmansbolag - Skatt och redovisning för utdelning i aktiebolag

Ägare av aktiebolag kan tjäna sin brödföda genom att ta utdelning iställer för vanlig lön. Utdelning innebär helt enkelt att du tar en del av företagets vinst och delar ut till de som äger aktier i företaget. Det finns skattemässiga fördelar med att ta utdelning istället för lön och vanligtvis är en kombination av dem det bästa. Många företagare kommer till Ageras med frågor om lön och utdelning och den här artikeln riktar sig till dig som både äger och arbetar i ett litet till medelstort onoterat aktiebolag och vill veta mer om skatt på utdelning. 

I artikeln tittar vi på följande områden:

Fåmansbolag

För att använda mer skattemässiga termer så är artikeln för dig som är ägare av ett fåmansbolag; det är den vanligaste formen av aktiebolag i Sverige och det är där frågan om lön eller utdelning vanligtvis uppkommer.

Med fåmansbolag menas ett aktiebolag där max fyra delägare direkt eller indirekt äger mer än 50 % av rösterna. Det behöver egentligen inte vara fyra faktiska personer eftersom en person i skattemässig mening kan utgöras av en grupp närstående individer, som till exempel vid utspritt ägande inom en familj. Företaget får dessutom inte vara noterat och handlas på en reglerad marknad.

3:12 reglerna

3:12 är ett regelverk från inkomstskattelagens 56:e och 57:e kapitel som anger hur du blir beskattad för utdelning i ett fåmansbolag. Reglerna finns till för att reglera möjligheten att ta utdelning som lön och därför är de bara tillämpningsbara för dig som har kvalificerade aktier. Det betyder att du eller någon närstående har arbetat i företaget och bidragit till resultatet under de senaste fem åren. Många menar att 3:12 reglerna är bland de mest komplicerade regelverken som svenska entreprenörer måste brottas med. Om så är fallet låter vi vara osagt, nedan går vi igenom de viktigaste aspekterna.

Har du varit inaktiv i bolaget i fem år? Då har du okvalificerade aktier och behöver inte bry dig om 3:12 reglerna. Dig hänvisar jag till reglerna för kapitalvinstbeskattning vid utdelning.

Gränsbeloppet

Gränsbeloppet är centralt för din skatteplanering. All utdelning som ligger under gränsbeloppet för ditt företag beskattas nämligen endast med 20 %.

Det finns två vägar att gå för att få fram gränsbeloppet: förenklingsregeln (schablonregeln) och huvudregeln. Det är upp till dig som ägare att välja förenklingsregeln eller huvudregeln i din deklaration. Deklarationen är individuell och om ni är fler ägare betyder behövere ni inte välja samma regel.

​Läs mer: Så mycker skiljer sig priserna på redovisning

Förenklingsregeln / Schablonregeln

Med förenklingsregeln räknar du ut gränsbeloppet med ett schablonbelopp som är 2.75 gånger inkomstbasbeloppet. Schablonbeloppet gäller inte per ägare, utan som ett gränsbelopp för hela företaget. Det innebär att du ska multiplicera din procentandel av bolaget med årets schablonbelopp för att ta reda på ditt gränsbelopp.

Exempel: Företag X har två ägare och ska beräkna utdelning för 2019. Inkomstbasbeloppet 2018 är 45 500 kr vilket ger ett schablonbelopp på 171 875 kr. Det innebär att varje ägare kan lyfta utdelning på 85 937 kr och enbart betala 20 % skatt.

Viktigt: Äger du kvalificerade aktier i flera företag kan du kan endast använda schablonregeln i ett av dem per år.

Huvudregeln

Huvudregeln är den andra metoden för att beräkna gränsbeloppet. Till skillnad från förenklingsregeln beror gränsbeloppet på företagets räkenskaper, vilket innebär att den kan ge ett högre gränsbelopp för lite större aktiebolag.

Enligt huvudregeln är gränsbeloppet 50 % av företagets totala lönepost plus den berörda ägarens omkostnadsbelopp gånger 9,27 %. Det kanske gick lite fort där, låt oss gå igenom vad som menas.  

Med lön menas ersättning i pengar, alltså inte förmåner, i företaget och eventuella dotterbolag. Ägarens egen lön ingår också i underlaget.

Omkostnadsbeloppet är din anskaffningsutgift för aktierna i bolaget. Du får alltså ta den summan och multiplicera med 9,27 % och lägga till det beloppet till löneunderlaget när du beräknar det totala gränsbeloppet enligt huvudregeln.

Exempel: Ett fåmansbolag har en ägare som haft en anskaffningsutgift om 100 000 kr. Under året har personen tagit lön på 600 000 kronor. Gränsbeloppet blir då 100 000 x 9,27 % + 600 000 x 50 % = 309 270 kr. Det betyder att utdelning upp till 309 270 kr endast beskattas med 20 %.

Det finns en del restriktioner för dig som vill använda huvudregeln. Till att börja med måste du äga minst 4 % av bolagets aktier. Dessutom måste du eller någon närstående tagit tagit vanlig lön i företaget som motsvarar det lägsta av:

  • 6 gånger inkomstbasbeloppet inklusive 5 % av samtliga kontanta löner i företaget och dotterbolag
  • 9,6 gånger årets inkomstbasbeloppet

Utdelning över gränsbeloppet

Om du tar utdelning som går över gränsbeloppet beskattas den överskjutande delen i inkomstslaget tjänst enligt din inkomstskattetabell. Det finns dock en skillnad mot vanlig lön: utdelningen räknas inte som grund för pension.  

Sparat utdelningsutrymme

Utnyttjar du inte maximalt gränsbelopp under ett år får du spara utdelningsutrymme till nästkommande år. Du får dessutom ta lägga till en räntesats som baseras på statslåneräntan + tre procentenheter. Beloppet kan du sedan lägga till ditt gränsbelopp för nästkommande år.

Exempel: Ägaren i företag X har för 2018 ett gränsbelopp på 100 000 men under året bara tagit utdelning på 60 000. Restbeloppet för 2019 blir då 40 000 x 103,53 % (statslåneräntan) = 41 412 kr.

Deklaration fåmansbolag

Ägare av fåmansföretag deklarerar på blankett K10, som du hittar här.

Utdelning eller lön?

Det är bra att komma ihåg att även om lönen kan verka dyr med alla sociala avgifter och skatter så har den sina fördelar i och med att den ger trygghet genom att bidra till sjukpenning och pension. En balans mellan lön och och utdelning är vanligtvis den bästa vägen. Då kan du minska skatten genom utdelningen som hamnar under gränsbeloppet samtidigt som du sparar ihop till pension och sjukpenning.

För att vara säker är det bäst att rådfråga din redovisningskonsult eller revisor. Behöver du hjälp med skatteplanering hjälper Ageras dig att hitta rätt partner. Du kan testa vår tjänst gratis och utan att binda dig genom att klicka på knappen nedan.

Klicka här och få tre offerter från redovisningskonsulter och revisorer

Posted: 21 May, 2018 (Updated: 19 Jul, 2018)

Joakim  Carlsson

Läs mer av denna skribent

Ageras erbjuder inte själva ekonomiskt eller juridisk rådgivning, utan har istället valt att samarbeta med redovisningskonsulter, revisorer och jurister som kan hjälpa dig i dessa ärenden. Fyll i formuläret här nedan och få inom kort offerter från professionella experter och rådgivare:
Revisor
Redovisningskonsult