Fond

Vad är en fond?

En fond (investeringsfond) är en samling av olika värdepapper som du som privatperson kan välja att investera i. Ibland kallas en fond också för en portfölj vars innehåll ägs av många personer tillsammans genom individuella investeringar i just den fonden eller portföljen. Väljer du att lägga in pengar i en fond blir du fondandelsägare och därigenom ägare till en del av fondens förmögenhet.

Fondens innehåll

Innehållet i en fond kan variera och du som investerare i fonden kan själv inte bestämma över innehållet – utan det gör en så kallad fondförvaltare. Ansvaret över hur dina och de andra fondandelsägarnas pengar förvaltas lämnar man alltså över till fondförvaltaren som har hand om fondens innehåll. Om du väljer att investera i en fond investerar du automatiskt i det fonden innehåller. Innehållet brukar bestå av olika sorters värdepapper så som olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. Innehåller en fond till exempel aktier i 35 olika företag så blir man som fondandelsägare indirekt ägare av dom aktierna för motsvarande belopp som man lagt in i fonden.

Varför vill man investera i en fond?

Många investerar i fonder för att kunna sprida ut sin investeringsrisk. I och med att en fond innehåller flera olika värdepapper sprids risken över de olika investeringarna vilket är säkrare än att bara välja att investera i ett särskilt värdepapper. Många känner också att de har dålig kunskap om hur aktie- och värdepappersmarknaden fungerar och väljer därför att lämna över ansvaret till en fondförvaltare som tar hand om ens pengar. Har man inte intresset eller tiden för att hålla koll själv kan en investering i en fond alltså vara en bra alternativ om man har pengar över att investera med.

Nettoandelsvärde (NAV)

Om värdet av fondens tillgångar ökar så ökar också värdet av din andel i den fonden. Värdet av fondens andelar bestäms genom att man tar det aktuella marknadsvärdet av fondens alla tillgångar delat med det totala antalet andelar i fonden. Genom denna uträkning får man fram värdet av en andel i fonden, drar man även av förvaltningsavgiften och lägger till eventuella ränteinkomster och utdelningar får man fram det som brukar kallas för Nettoandelsvärde. Se även beskrivningen nedan:

(Aktuellt marknadsvärde av fondens tillgångar / totala antalet andelar i fonden)

- Förvaltningsavgift

+ Ränteinkomster och utdelningar

= Nettoandelsvärde

Olika typer av fonder

Det finns många olika typer av fonder som man kan väja att investera i. Att köpa en fond fungerar inte riktigt på samma sätt som när man köper aktier. Huvudprincipen för så kallade ’öppna fonder’ är att vem som helst får köpa andelar, det måste alltså inte finnas en säljare för varje köpare av andelarna som det behöver göras för aktier. För vissa så kallade ’stängda fonder’ finns det dock ett limiterat antal andelar.

Aktiefond

  • En aktiefond har minst 75 % av sin förmögenhet placerat i aktier
  • En aktiefond måste enligt lag innehålla minst 16 stycken olika bolag
  • Det finns i sin tur många olika undergrupper till gruppen aktiefonder så som aktiefonder med investeringar i Sverige, Europa, Kina eller inom en specifik bransch så som IT till exempel.

Räntefond

  • En räntefond har hela sin förmögenhet placerad i olika former av räntebärande värdepapper eller instrument så som obligationer och statsskuldväxlar
  • Avkastningen i en räntefond beror på ränteutvecklingen i samhället – sjunker räntan sjunker även värdet av fonden och vice versa.
  • Oftast brukar man kategorisera in räntefonder i korta eller långa där de korta räntefonderna innehåller räntebärande värdepapper med en löptid på mindre än ett år och där de långa räntefonderna innehåller räntebärande värdepapper med löptider på mer än ett år.

Blandfond

  • En blandfond är precis som det låter en fond med blandade former av innehåll. De innehåller alltså både aktier och räntebärande värdepapper