En fullmakt ger en person rätt att företräda någon annan och används när en person (så kallad fullmaktsgivare) vill att en annan person (så kallad fullmäktige) ska göra någonting åt fullmaktsgivaren. En fullmakt kan gälla i princip vad som helst, exempelvis kan fullmäktigen ges rätten att ta ut pengar från banken, sälja en bil eller köpa en lägenhet. Beslutet eller resultatet som uppstår på grund av vad den fullmäktige säger eller gör är bindande för fullmaktsgivaren. Så det gäller att tänka sig om när man skriver på en fullmakt.
Vill du köpa någonting men kan inte vara på plats vid till tillfället kan du skriva under en fullmakt som gör att någon annan kan göra köpet på plats i ditt namn. Säljaren kommer med största sannolikhet att vilja se fullmakten för att vara säker på att det finns en fullmaktsgivare.
Vid möten när det ska röstas t.ex. vid bostadsföreningens generalförsamling, kan du ge din fullmakt åt en granne som i det här fallet kan rösta i ditt namn. I det här fallet ger en fullmakt alltså en person rätt att föra en annan persons talan. Även här vill föreningen säkert se fullmakten så en skriftlig fullmakt är alltid att föredra för att undvika eventuella problem.
En muntlig fullmakt är oftast bara ett meddelande från fullmaktsgivaren till den person som kommer att möta den fullmäktige, det vill säga den person som fått fullmakten och ska utföra själva handlingen. Fullmaktsgivaren kan kontakta den utomstående personen för att informera om att han eller hon kommer att träffa en fullmäktige.
Begränsningen av en fullmakt måste alltid anges, exempelvis om den bara gäller inom ett bestämt område, i ett speciellt ärende eller inom en viss tid. En fullmakt behöver inte var tidsbegränsad utan gäller då till dess att den återkallas. För att återkalla en fullmakt ska den utfärdat fullmakten ta tillbaka den och förstöra dokumentet. Fullmakten fortsätter till och med att gälla efter det att fullmaktsgivaren har avlidit on inget annat anges! En fullmakt är personlig och kan inte överlåtas till någon annan utan fullmaktsgivarens tillåtelse.
De handlingar som fullmäktige kan utföra kallas för behörighet. Behörigheten ska specificeras av fullmaktsgivaren så att fullmakten är begränsad till det specifika ärende som ska utföras. Det kan till exempel vara rösta vid ett specifikt tillfälle eller att utföra en bankhandling under en bestämd period.
Om fullmäktige tar beslut eller begår handlingar som inte omfattas av fullmakten, det vill säga som fullmäktige inte har behörighet till, så är fullmaktsgivaren inte rättsligt ansvarig för resultatet. Under förutsättning att den utomstående personen handlat i god tro, det vill säga inte förstod hur situationen egentligen förhöll sig, kan den fullmäktige själv bli ansvarig och eventuellt skadestånds- eller återbetalningsskyldig.
De handlingar som fullmäktige får utföra kallas för befogenhet.
Fullmaktsgivaren kan begränsa fullmakten genom att ge instruktioner om hur ett ärende ska utföras. Dessa instruktionen begränsar fullmäktiges befogenhet.
Exempel:
En arbetsgivare ger en fullmakt åt en anställd för att köpa en begagnad varubil åt företaget (behörighet). Arbetsgivaren specificerar muntligen att det måste vara en varubil som kan köras med B-körkort så att alla i företaget kan köra ut varor (befogenhet). När den anställde lite senare kommer tillbaka till företaget med en jättestor varubil som bara får köras med C-körkort, blir det problem. Den anställde har i det här fallet helt klart överskridit sin befogenhet men inte sin behörighet. Om säljaren av varubilen var i god tro betyder det, tro det eller ej, att det är arbetsgivaren som blir bunden av köpet.
Du kan läsa mer om fullmakt i avtalslagens andra och fjärde kapitel.
Läs om Lag (1915:218) avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område på riksdagens hemsida.
Du behöver inte ge oss en detaljerad beskrivning, en kort beskrivning räcker. Våra experter kommer att granska ditt ärende innan vi matchar dig med rådgivare.