Revisionsberättelse

Vad är en revisionsberättelse?

Revisionsberättelsen är ett avsnitt av ett företags årsredovisning som är skriven av en revisor. Revisorn gör sitt utlåtande av företagets resultat i skrift som alltså bifogad i själva årsredovisningen. Texten blir en oberoende bedömning och granskning av företaget eftersom revisorn är utomstående och kan ha en annan uppfattning om revisonen än företaget själva. Därför är revisionsberättelsen en kvalitetsstämpel på hur det går för företaget. I själva revisionsberättelsen ska det även framgå vad revisorn har granskat, till exempel styrelseprotokoll, kassaböcker etc.

Vad händer om det är fel i revisionsberättelsen?

Om revisorn upptäcker fel eller anmärkningar i revisionsberättelsen kallas det för en oren revisionsberättelse och då ska den enligt lag skickas in till Skatteverket. Dessa fel kan till exempel handla om att årsredovisningen inte är utformad korrekt enligt årsredovisningslagen, att årsredovisningen saknar vissa uppgifter eller att revisorn anser att företaget gjort andra fel som att inte ha lämnat in årsredovisningen i tid.

Vem behöver sammanställa en revisionsberättelse?

Aktiebolag ska som grundregel ha en revisor som sammanställer en revisionsberättelse. Dock så behöver inte vissa aktiebolag ha en revisor och därför ingen revisionsberättelse. De aktiebolag som lever upp till två av följande tre punkter (de senaste två räkenskapsåren) behöver inte ha revisor och revisionsberättelse:

  • Har fler än 3 anställda
  • Har mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • Har mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

De företag som alltid måste ha revisor och revisionsberättelse är:

  • Publika aktiebolag
  • Aktiebolag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse (som enligt särskild lagstiftning är skyldiga att ha revisor)
  • Aktiebolag med en särskild begränsning av vinstutdelningen