I arbetsgivardeklaration ska du som arbetsgivare uppge för Skatteverket hur stora skattepliktiga utgifter du har haft för dina anställda den gångna månaden.
Som arbetsgivare är du skyldig att lämna uppgifter till Skatteverket om hur stora dina skattepliktiga kostnader har varit för varje anställd i ditt företag. Dessa utgifter är först och främst lön (brutto) och arbetsgivaravgift, men även diverse förmåner och avdrag. Utöver utgifter ska deklarationen även innehålla information om betalningsmottagare. Dessa uppgifter ska deklareras varje månad.
Hitta och jämför lönekonsulter – Fyll i vårt formulär och få offerter inom 48 timmar. Helt kostnadsfritt.
Som arbetsgivare har du skyldighet att redovisa följande uppgifter till Skatteverket.
I detta segment ingår den anställdes bruttolön, ersättningar och den skattepliktiga delen av milersättning och traktamente.
Arbetsgivaravgiften består egentligen av sju olika avgifter varav sex går till att bekosta olika socialförsäkringar. Den sjunde avgiften, allmän löneavgift, är att betrakta som ren skatt. Hur mycket du ska betala i arbetsgivaravgift beror på dina anställdas ålder. För anställda från 15 till 18 år betalar du bara ålderspension på 10,21%. Det samma gäller för personer som är 66 år eller äldre. För övriga anställda ska du betala full arbetsgivaravgift.
Löneförmåner inkluderar exempelvis tjänstebil, bränsle, mat, logi, extra boende, m.m. som företaget bekostar men som den anställde även nyttjar privat.
Inom vissa branscher är det praxis att ersätta den anställde för utgifter denne har haft i arbetet. Det kan till exempel röra sig om musiker som behövt köpa strängar till sina instrument eller en hantverkare som använt egna verktyg i arbetet. För att slippa betala arbetsgivaravgift för icke skattepliktiga kostnader måste du redovisa dessa i din arbetsgivardeklaration. För att få göra dessa skatteavdrag ska utgifterna motsvara 10% av den anställdes bruttoersättning eller mer.
Som arbetsgivare kan du ha rätt till sänkt arbetsgivaravgift om:
Arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje anställd. När du anställer en ny person på företaget behöver du registrera denna som betalningsmottagare. Detta görs antingen genom att fylla i en blankett och lämna in till Skatteverket, eller så kan du göra det online på Skatteverkets e-tjänst.
Följande uppgifter krävs för varje betalningsmottagare
Varje betalningsmottagare måste registreras med något av ovan stående identifieringsnummer. Saknar du person- eller samordningsnummer ska du fylla i födelsetid (ruta 222). Har du inte födelsedatum för den anställde finns det en rad andra sätt att gå till väga. Hela listan hittar du under "Födelsetid eller Annan identitet" här.
Specifikationsnummer ska bestå av minst 10 siffror och har som syfte att underlätta hanteringen av specifika uppgifter som rör betalningsmottagare. Varje individuppgift ska ha sitt unika specifikationsnummer.
Har du verksamhet på flera platser så ska du uppge arbetsställenummer i din deklaration. Denna information används av SCB för att sammanställa statistik om löner och sysselsättning.
Har du med enskild firma anställt din första medarbetare kan du ha rätt till sänkt arbetsgivaravgift, så kallat växa-stöd. Om du uppfyller kraven kryssar du i detta i rutan 062 i din deklaration.
Är betalningsmottagare inte är knuten till din svenska filial så behöver du kryssa i detta i ruta 303. Detta gäller endast utländska arbetsgivare med verksamhet både i Sverige och på andra platser.
Behöver du hjälp med lönehantering? Beskriv ditt uppdrag och få offerter från löneadministratorer med rätt kompetens för ditt företag. Svar inom 48h.
Som arbetsgivare har du till uppgift att varje månad beräkna underlag för skatteavdrag på dina anställdas löner och förmåner.
I samband med att du gör din arbetsgivardeklaration ska du även meddela Försäkringskassan om eventuella sjuklönekostnader. Försäkringskassan behöver dessa uppgifter för att räkna ut ifall du ska beviljas ersättning för höga kostnader för anställdas sjukfrånvaro.
Arbetsgivardeklaration ska lämnas in till Skatteverket varje månad.
Små företag med en årlig omsättning på upp till 40 mkr ska rapportera in arbetsgivaravgifter och avdragen skatt senast den 12:e i månaden som följer på utbetalningsmånaden. Större bolag med en omsättning över 40 mkr/år ska i regel rapportera in arbetsgivaravgifter och avdragen skatt senast den 26:e i månaden som följer på utbetalningsmånaden. Om dessa datum infaller på en helgdag eller röd dag ska rapportering ske på närmaste vardag.
Det du rapporterar in till Skatteverket ska också meddelas till betalningsmottagare. Oftast sker detta i form av en lönespecifikation. Lönespecen ska ha mottagits av betalningsmottagaren senast dagen då uppgifterna lämnades in till Skatteverket. Dina anställda kan också se sin bruttolön, förmåner och skatt på Mina Sidor på Skatteverkets hemsida.
Om du upptäcker felaktiga uppgifter i det du har rapporterat in till Skatteverket behöver du skapa en ny arbetsgivardeklaration för den berörda redovisningsperioden. Detsamma gäller för ändringar och omprövningar. För att underlätta hanteringen ska den nya versionen ha samma spec.nummer som den ursprungliga.
Tänk på att du inte får ändra avdragen skatt till ett lägre belopp än vad du först redovisade.
Sista inlämningsdag för arbetsgivardeklaration är också dagen då de redovisade arbetsgivaravgifterna och skatter ska vara inne på Skatteverkets konto. Missar du detta kan du bli skyldig att betala påminnelseavgift och dröjsmålsränta. Se stycket “När ska arbetsgivardeklarationen lämnas in till Skatteverket?” för att se vilka datum som gäller för ditt företag.
För arbetsgivare och föreningar som betalar ut ersättning till personer gäller i regel att man är skyldig att registrera sig som arbetsgivare. Dock finns det undantag då man inte behöver lämna in arbetsgivardeklaration varje månad. Idrottsföreningar som betalar ut ersättning till en idrottare på mindre än 23 800 per kalenderår behöver inte registrera sig som arbetsgivare. Ersättningen redovisas istället på kontrolluppgift KU10 i ruta 031. Detsamma gäller för alla typer av ersättningar under 1000 kronor per kalenderår.
Privatpersoner som betalar ut lön, ersättning eller någon form av förmån till någon annan för utfört arbete kan använda sig av förenklad arbetsgivardeklaration. Personen som får betalt ska inte ha F-skattsedel. Rör det sig om ROT eller RUT-tjänster har du rätt att göra avdrag för skatt. Blanketter och mer information hittar du på Skatteverkets hemsida.
AGI är en gammal regel som innebar att arbetsgivare kunde redovisa avdragen skatt i en klumpsumma istället för att dela upp beloppen på individnivå. Sedan 2019, då reglerna ändrades, ska all avdragen skatt redovisas på individnivå. Således är det inte längre någon skillnad på arbetsgivardeklaration och AGI.
Du som har enmansföretag (oavsett bolagsform) och väljer att anställa en första medarbetare kan ansöka om tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift i som mest 24 månader. Under denna period betalar du som arbetsgivare endast ålderspensionsavgift för din första medarbetare.
I juni i år infördes en utökning av stödet vilket ger dig rätt till nedsatt arbetsgivaravgift för ytterligare en anställd. Denna tillfälliga utökning gäller anställningar från 1 juni 2021 till 31 december 2022.
Läs mer om växa-stödet här.
En vanligt missuppfattning är att moms och arbetsgivaravgifter ska rapporteras i samma deklaration. Anledningen till detta är att momsdeklaration och arbetsgivardeklaration ofta nämns ihop (moms- och arbetsgivardeklaration). Dock rör det sig om två separata deklarationer som ingår i ditt företags skattedeklaration.
Som arbetsgivare ska du rapportera in arbetsgivaravgifter och avdragen skatt till Skatteverket varje månad.
Moms å andra sidan ska deklareras en gång per redovisningsperiod. Hur långa dessa perioder är beror på bolagsform, omsättning och en rad andra faktorer. För mer information vänligen läs Momsdeklaration.
Du behöver inte ge oss en detaljerad beskrivning, en kort beskrivning räcker. Våra experter kommer att granska ditt ärende innan vi matchar dig med rådgivare.