Reporänta är den ränta som bankerna antingen kan låna eller placera till i Riksbanken, Sveriges centralbank, under sju dagar i utbyte mot säkerhet i form av värdepapper. Reporäntan bestämmer hur mycket bankerna ska betala för att låna pengar av Riksbanken. Det här påverkar räntan på både ditt sparkonto och eventuellt banklån. När reporäntan sänks sjunker räntan på ditt sparkonto och när den höjs, ökar även räntan på ditt banklån.
Riksbanken är en den myndighet som ansvarar för Sveriges penningpolitik och de arbetar för att upprätthålla ett fast penningvärde. Det betyder att de ger ut pengar samtidigt som de ska se till att pengarna behåller sitt värde över tid.
Riksbanken är den myndighet som justerar reporäntan för att kunna kontrollera och hålla ned inflationen, det vill säga den allmänna prisförhöjningen, på en stabil nivå. Riksbankens justeringar baseras både på hur konjunkturen i Sverige och resten av världen ser ut och tar faktiskt utgångspunkt i spekulationer om hur den framtida inflationen utvecklar sig. Om Riksbanken tror att högkonjunkturen fortsätter förblir reporäntan hög men om de förutspår att vi är på väg ned i en lågkonjunktur, sänks den.
Riksbankens värdering av konjunkturen eller inflationen påverkar reporäntan på så vis att den antingen höjs eller sänks. Om Riksbanken märker att ekonomin är på väg att gå ned kan de sänka reporäntan för att stimulera konsumtionen. När räntorna sänks får hushållen mer pengar att röra sig med och de köper mer mat, kläder, går oftare till frisören eller unnar sig fler restaurangbesök. När räntan sänks är det också fler som vill ta banklån och på så vis sätter det igång ekonomin i samhället igen. Sänkt reporänta stimulerar alltså ekonomin under en lågkonjunktur.
18 februari 2015 fick Sverige för första gången en negativ reporänta på -0,10 %. För bankerna innebär minusränta att det uppstår kostnader i samband med kundernas utlåning eftersom de måste betala när de ska placera pengar hos Riksbanken. En negativ reporänta betyder samtidigt att den svenska kronan försvagas i förhållande till utländska valutor.
Bankernas räntor ligger som regel något högre än reporäntan så negativ reporänta behöver inte nödvändigtvis innebära att utlåningsräntorna blir negativa. För dig som privatperson först och främst låga bolåneräntor. I Danmark införde banken FIH dock negativ inlåningsränta vilket innebar att kunderna på vissa konton var tvungna att betala x antal kronor för varje tusenlapp de hade på kontot.
september 1995 – 8,91%
september 1997 – 4,10%
september 2004 – 2%
september 2008 – 4,75%
september 2012 – 1,25%
oktober 2014 – 0%
februari 2015 låg reporäntan för första gången på minus, -0,10%
I augusti 2015 låg reporäntan på - 0,35%
Vill du veta vad reporäntan ligger på idag, kan du läsa mer på Riksbankens hemsida.
Begreppen styrränta och reporänta kan variera i användning men handlar om samma ränta. När reporäntan ändras påverkar den alla andra räntor på marknaden och därför kallas den också för styrränta. Den ränta som en centralbank tar för att låna ut pengar på kort sikt kallas för styrränta. Styrräntan som Riksbanken i Sverige använder sig av är reporäntan.
Begreppet repo, eller repa, kommer från engelskans ”repurchasing agreement” som innebär ett slags återköpsavtal. Riksbanken säljer värdepapper till bankerna som skriver under ett avtal på att förr eller senare sälja tillbaka. I Sverige används repor när en bank lånar pengar av Riksbanken. En ränta läggs på köpet av värdepapperna, som står som säkerhet för lånet, och blir då en ränta för repan, det vill säga reporänta.
Du behöver inte ge oss en detaljerad beskrivning, en kort beskrivning räcker. Våra experter kommer att granska ditt ärende innan vi matchar dig med rådgivare.