Med deflation menas att den allmänna prisnivån i ett land minskar, med andra ord att priserna under en längre period har sjunkit. Deflation är motsatsen till inflation (som innebär en ökning av den allmänna prisnivån). När konsumtionen går ner leder det till en minskad produktion och tillväxt, vilket i sin tur leder till deflation. Deflation gör så att penningmängden minskar och att penningvärdet ökar, det vill säga att varje krona blir mer värd.
Deflation beräknas genom konsumentprisindex, KPI, som är ett mått som används för att mäta prisutvecklingen inom den privata konsumtionen i ett land. Vid deflation ökar pengarna i värdet, man kan alltså köpa mer för 100 kr vid ett senare tillfälle.
Per definition orsakas deflation av att penningmängden minskar, vilket leder till att penninvärdet ökar. En krona idag är alltså mer värd imorgon vid deflation, vilket är motsatsen till det normala tillståndet. Deflation orsakas normalt sett av en lång tid av "artificiell" expansiv penningpolitik. Ofta grundar det sig på en minskning i efterfrågan som i sin tur leder till att priserna minskar.
Deflation kan leda till oro, vilket i sin tur kan leda till försiktighet och fortsatt deflation. I oroliga tider tenderar befolkningen att hålla i sina pengar och spara istället för att konsumera, vilket bidrar ytterligare till deflationstrenden. Om deflationen håller i sig över lång tid kan det leda till att företag måste säga upp personal som en följ av en minskad resursförfrågan. Därför kopplas ofta deflation ihop med arbetslöshet.
Det finns dock de som vill utmana den traditionella tanken om deflation som något katastrofalt. En del framstående ekonomer menar på att deflation faktiskt kan vara något positivt under kortare perioder. En studie från 2004 visade bland annat att det inte finns något samband mellan deflation och depression.
Deflation brukar som sagt generellt sett ske i samband med någon form av kris eftersom normaltillståndet är inflation. Här är några historiska exempel på deflation.
Den stora deprissionen som inträffade efter det glada 20-talet i USA.
I Sverige var det en deflation efter det första världskriget till följd av att exporten minskade.
Japan har haft problem med deflation under en relativt lång tid. Mellan 1991 och 2001 hade Japan i princip en konstant deflation och har även därefter kämpat mot denna.
SCBs Prisomräknare - Här kan du med hjälp av Statistiska Centralbyråns prisomräknare se hur mycket till exempel en 100-lapp var värd ett visst år.
Du behöver inte ge oss en detaljerad beskrivning, en kort beskrivning räcker. Våra experter kommer att granska ditt ärende innan vi matchar dig med rådgivare.